Föreningens historia

Kooperativa hyresrättsföreningen Höga Björkens bakgrund historia till hösten 09

I hörnet Högbergsgatan 85/Timmermansgatan 37 på Söder i Stockholm ligger ett gammalt hörnhus i funkisstil, som varit något av ett experimenthus för hyresvärden, det av Stockholms stad ägda Familjebostäder. Vid en sanering på 90-talet snyggade man upp de gemensamma duschrum som fanns på varje våningsplan, i stället för att bygga in egna i lägenheterna, och man satte upp solpaneler på taket för att värma varmvattnet.

Till julen 1999 konstaterade några boende i huset  att det fanns ett elektrifierat uttag för julgran på gården som inte utnyttjades. Vi kontaktade Familjebostäder, och fick utan invändningar en julgran placerad i därför avsedd plats, kring vilken vi hade lite ceremonier med klädning och plundring.

De positiva kontakterna med Familjebostäder ledde år 2000 till att vi upptäckte det kommunala projektet Grönskande Levande Gårdar (GLG), som hade ett antal konsulter, som i samverkan med allmännyttan och de boende hjälpte till att planera gårdar runt om i staden. Eftersom en gårdsupprustning också var aktuell i vårt hus, så var Familjebostäder välvilliga nog att engagera GLG, och med hjälp av konsulten Ulrika Kvartoft så genomförde vi en noggrann och demokratiskt förankrad process, där vi boende i stort fick våra idéer genomförda, med bland annat en bananformad rabatt med bärbuskar och kryddor, spotlightbelysning på en gammal pil, mm.

Ur detta bildades sedan en permanent gårdsgrupp, som hade regelbundna träffar med Familjebostäders ledning krin gården, men även husets skötsel i stort. Detta pågick ett antal år, med husfester och julceremonier, de senare i samverkan med dåvarande gårdsentreprenören Spades folk, som vi hade en god och kreativ kontakt med.

Bland annat på grund av att Familjebostäder så småningom efterfrågade en tydligare och mer formell partner så bildade vi en ideell förening, Husföreningen Höga Björken våren 07 – vi fick tillgång till ett litet rum i källaren för att förvara en del material och ha styrelsemöten i. Knappt hälften av husets boende blev medlemmar i husföreningen i det skedet. Samarbetsprotokoll med Familjebostäder skrevs, innefattande regelbundna informationsträffar och löften om förtidsinformation när särskilda åtgärder planerades mm. Det visade sej dock, att Husföreningen ändå inte förmådde upprätta en kommunikation av den kvalitet, som varit under de första experimentella samarbetsåren kring gårdsplaneringen. Familjebostäders representanter var vana vid att umgås med hyresgästföreningar inom ramen för ”stora” Hyresgästföreningen och husföreningen var lite av en ”okänd fågel” att förhålla sej till.

Vi i huset ville därför ta ett steg till. Det hade kommit till vår kännedom att en ny upplåtelseform hade börjat ta fart, den kooperativa hyresrätten. Vi tog in i husföreningens verksamhetsplan att vi skulle verka för en kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen. (Se t.ex. SABO:s beskrivning.)  Därefter vidtog ett ganska omfattande arbete, då vi skaffade och läste litteratur, kontaktade kunniga konsulter på området ( Ville Herlin, gammal kämpe för kooperativ hyresrätt och van hjälpreda till boendesamverkan, och Lars Malmgren, som hjälpt ett antal KHR att starta tidigare, med sitt bolag Utvecklingsbolaget) , och upprättade kontakt med den befintliga kooperativa hyresrättsföreningen Sjöfarten i Hammarby Sjöstad. Vi kontaktade också Familjebostäders handläggare för KHR, Annika Johansson som var en engagerad eldsjäl för idén.  VD Bosse Sundling var också positiv, och på så sätt hade vi försäkrat oss om att det fanns ett principiellt intresse för projektet. Under försommaren 2008 bildade vi, via tre möten, Kooperativa hyresrättsföreningen Höga Björken – ett fyrtiotal boende hade då visat intresse för projektet. Nästa steg var att söka inleda förhandlingar med Familjebostäder kring  en KHR-relation, och en formell framställan insändes före sommarledigheten 2008. Detta ledde till att vi fick kontakt med den nye ansvarige för kooperativ hyresrätt, Björn Jacobson, som vi haft en träff med i sep 08. Därefter utväxlades ett antal mail och telefonsamtal. På Jacobsons begäran tog vi fram en formell intresseblankett för kooperativ hyresrätt, som vi började använda för att samla namnteckningar på intesserade från dem som var aktiva på möten mm,  detta eftersom ett slutgilitigt beslut enligt den nya lagen för KHR kräver samtycke från 2/3 av de boende i  det berörda huset.

Under hösten 08 hände något som kom visade sej bli början på slutet för verksamheten. Föreningen fick konkurrens. Vid stadens tidigare erbjudande om utförsäljning till bostadsrätt 2001 hade en bostadsrättsförening bildats  i huset som då sökte köpa  och göra bostadsrätter av lägenheterna, men mycket beroende på motstånd från gårdsgruppens folk blev detta inte av, och dess ledning meddelade att föreningen skulle likvideras och flyttade från huset. Det pågående arbetet med boendesamverkan kring gården mm gjorde att vi vill utveckla hyresrätten i stället, vilket ju så småningom ledde fram till bildandet av den kooperativa hyresrättsföreningen Höga Björken (efter det stora trädet på gården).  När det nu var våren 2008 förelåg ett nytt erbjudande om utförsäljning från de borgerliga i Stadshuset.  En boende hade noterat att den nedlagda gamla bostadsrättsföreningen fortfarande vara registrerad hos bolagsverket. Helt sonika kallade han  till årsmöte i denna inaktiva förening . På mötet ansåg man sej ha rätt att uppliva denna förening, brf Stören 15, och beslöt att göra en enkät om att söka skaffa förköpsrätt, för att motverka en påstådd risk att Familjebostäder skulle sälja till privatvärd. (Något som de senre uttryckligen dementerade i ett meddelande till huset).  I praktiken fick man folk att skriva på intresselappar för  ett omedelbart bostadsrättbildande och köp, riktade till Familjebostäder. Trots ansträngningar, ledda av en inhyrd konsult, som bröt mot flera regler från lagstiftningen, fick man fick inte tillräckligt med intressenter i huset. Huset består av två formella fastigheter, och man fann att man hade fått ett antal påskrifter för köp (av hela huset) i den en ena fastigheten, som överskred de 2/3 som skulle krävts för bostadsrättsbildning i den delen enbart. Då skickade brf-styrelsen in intresselapparna man samlat in från denna halva (med adress Timmermansgatan)  och ansökte under hösten 08 om att dela huset och köpa endast Timmermansgatan-huset, vilket till viss förvåning godtogs av Familjebostäders styrelse. (Att lapparna avsåg hela huset ”missade” man).  Vintern 09 hade brfen formell rätt att dela huset och bilda brf i den delen. Då återstod för dem att övertala alla som skrivit på utan att veta att det handlade om köp och husdelning.  Kooperativa föreningens jobb kom i den processen att till stor del handla om att argumentera och dementera kring bostadsrättsföreningens göranden och osanna påståenden, erbjuda de kalkyler som inte levererades, förgäves söka få hjäp av hyresgäsföreningen, söka driva en juridisk process mot felaktigheterna mm.. Se under ”Konflikten med Brf Stören 15”  för detaljer  i denna process.  Man lyckades alltså slutligen med sitt beslut om husdelande och köp efter tre kritiska påpekanden från Familjebostäder om felaktigheter och en underkänd stämma. Hur detta skulle gå till i praktiken hade ingen tänkt på, som vilka konsekvenser det skulle få för den kvarvarande halvan, som i utgångsläget blev utan alla gemensamma anläggningar (tvättstuga med torkrum, innehållande återvinningshörna,  soprum, cykelrum och föreningslokal) utom källsorteringen på gården. Det började Familjebostäder fundera på först efter delningen, och detta beskriver vi på ett annat ställe på sajten.

 

§ 2 svar till Föreningens historia

  • anders e skriver:

    Som framgår på annan plats på denna blogg så fick bostadsrättsföreningen politikernas stöd och familjebostäderledningens acceptans, vilket ledde till att husdelningen blev av, varvid föreningen hamnade i dvala. Kontakterna med Familjebostäder lades i malpåse, men fanns fortfarande formellt. Familjebostäder talade om att fortsätta i Stören 16, något som inte var lätt, inte minst för att större delen av KHR-styrelsen bodde i Stören 15. Hösten 2011 började Familjebostäder dra i de förändringar som husdelningen föranledde. Tyvärr nöjde sej Familjebostäder inledningsvis med att anslå en ritning på ett omgörande av gården i porten med en möjlighet att höra av sej för frågor. Ett förväntat samråd inför den nya situationen uteblev, samtidigt som planen förutsåg ett borttagande av allt kvarvarande från den ursprungliga boendestyrda gårdrplaneringen, inklusive all grönska utom den höga björk, som gett namn åt föreningen. En brandkårsartad snabbmobilisering av ett antal boendes synpunkter i form av enkät och lista i porten från KHR-ordföranden lyckades i en del avseenden få funktioner återställda med nya rabatter och syrener mm. Det handlade från de boende främst att skilja på vistelse- och transportytor, att få insynsskyddande grönska runt uteplatsen och att få ätbara saker även på den nya gården (på den gamla fanns hallon, vinbär, flera kryddor och smultron.)

  • anders e skriver:

    Resultatet av ett antal kontakter med Familjebostäders projektansvarige och Områdeschef, blev ganska magert. Nu var det plötsligt omöjligt att ha ätbara saker på gården. Det visade sej omöjligt att få ersättning för insynsskyddet mot grannfastigheten, två pinniga småträd sattes med 7 meters lucka just vid uteplatsen. Grönskan runtom uteplatsen blev inte komplett, utan saknades just utanför utgången från huset. Intressant hur policyn kan ändras markant på 10 år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: